Grisslans fiskeläge - en del av dess historia

Grisslans fiskeläge är en del av Höga Kusten. Före år 1547 hade Vågebönderna behovsfiskat runt öarna, därefter kom Gävlefiskarna med fiskeprivilegier. Yrkesfisket och den bosatta befolkningen upphörde på 1960-talet. Numera bedrivs återigen behovsfiske runt öarna. Ett trettiotal familjer har sina fritidshus här, även om ingen är mantalsskriven på ön så vistas många här hela året.

Fiskeläget ligger på två öar: Vågön och Grisselön med en sprängd kanal emellan och en gångbro. Vågön är tre km lång och dess högsta punkt är 55 m över havet. Grisselön är ca 400 m lång och ca 80 m bred.

Bönderna från Våge (Domsjö) hade idkat behovsfiske runt öarna fram till 1547 då, Gustav Vasa gav Gävlefiskarna skriftliga privilegier att fiska efter Norrlandskusten. Gävlefiskarna byggde upp många fiskelägen med sjöbodar och kokhus. De lär ha varit mycket religiösa och bland det första de gjorde var att bygga kapell i de anlagda fiskelägena. Grisslans kapell byggdes i början av 1600-talet, vindflöjeln på klockstapeln bär årtalet 1724. Votivskeppet ”Neptunius” skänktes till kapellet 1786 av N N Wannberg.

Fiskarna avseglade från Gävle i maj med stora skutor s.k. haxar, enmastade jakter på ca 20 registerton och mindre båtar upp till 10 ton. Med sig hade fiskarna sina familjer med drängar och pigor liksom husdjur t ex getter och kor. Man hade också med sig husgeråd, kläder, sängkläder, matvaror och salt till insaltning av fisk. Salt, socker och brännvin En del husdjur slaktades under sommaren, resten togs med när man återvände till Gävle i september/oktober.

Ur ”Grisslands fiskeläge – en del av dess historia” kompendium 1995.